Vad är den fonetiska transkription och hur den är markerad på bokstaven

Att studera ryska (eller något annat) språk, elever och studenter står inför begreppet "fonetisk transkription". Ordböcker och uppslagsverk som term står för en metod för registrering tal för att bättre överförings uttal. Med andra ord sänder transkription ljudspråk sidan, gör det möjligt att återspegla brevet med vissa tecken.

Fonetisk transkription spelar en viktig roll i att studera främmande språk. När allt kommer omkring, denna metod för inspelning gör att du kan visa och förstå uttalet av bokstäver och läsa reglerna. Transkription avgår från de traditionella stavningsregler (särskilt i ryska), om de inte sammanfaller med uttalet. Brevet betecknas med en bokstav inneslutna i hakparenteser. Dessutom finns det ytterligare skyltar, exempelvis, mjuka konsonanter, vokal längd, och så vidare. D.

Varje språk har sin egen fonetisk transkription, vilket speglar den goda sidan av den givna språket. Jag måste säga att i ryska, förutom de vanliga bokstäver som inte orsakar svårigheter kan uppstå och ytterligare. Till exempel, använder den j, i (gruvan grop och t. D.). Dessutom vokaler i vissa positioner som betecknas som "b" och "s" ( "ER" och "Ef"). Räntor och tecken ^[och] och ^[e s].

Ryska fonetisk transkription är det viktigaste sättet för överföring skriftligen egenskaperna hos de ord som vi uppfattar vid förhandlingen. Det är nödvändigt att bättre förstå de skillnader som finns i språket, bristen på unika korrespondens mellan mellan ljud och bokstäver. Regler transkribera vokaler baseras främst på en god position på accent. Med andra ord, använder den kvalitativa minskningsplan obelastad.

Det måste sägas att den internationella fonetiska transkription, liksom ryska, har inga skiljetecken och stora bokstäver. Välbekanta villkor på brevet och kommatecken betecknas som pauser. Inte heller beaktas hur man stavar ett ord (med ett bindestreck, separat). Det är viktigt, inte ordförrådet, fonetik, nämligen ljud.

Den fonetiska transkriptionen används också i dialekterna för att de noggrant registrera uttal egenskaper och ORTOEPI där det visade hjälp uttal varianter.

Villkor för transkription i ryska staten som används i nästan alla bokstäver, men skriven i noterna E, E, S, I (i vissa läroböcker, men E undantas från denna lista, och används i ljudinspelning). Dessa bokstäver är indikerade på brevet eller mjukheten av den föregående konsonant eller kompletteras j + motsvarande vokaler (e, o, u, a).

Som fonetisk transkription i ryska inte hänvisar till u, som är skrivet som en lång Sh nedsänkta och upphöjda tecken som används i arbetet, som kallas accent. Med dem representerar ljud longitud, mjukhet, partiell förlust sonorant, icke-stavelseljudkaraktär och andra.

Kunskap om reglerna för transkription är nödvändigt att studera egenskaperna hos uttal och skrift i språket.