Nyheter och Samhälle, Policy
Vad är parlamentet
Vad är parlamentet? Vid första anblicken är det en mycket enkel fråga. Men många sociala undersökningar visar att många av våra medborgare, med en mer detaljerad förklaring, börjar bli förvirrade och inte helt klart förstår de särdrag som är kända för detta koncept. Så låt oss räkna ut vad parlamentet är. När och varför det uppstod, vad är dess väsen. Och om det finns ett alternativ till detta koncept i den moderna världen.
Vad är parlamentet? Förekomsthistoria
Ett sådant organ fanns i antiken. Så den romerske republikens senat var den första så fullvärdiga styrelsen. Prototypen av parlamentet kan dock kallas den grekiska Areopagus, olika kommuner av äldste eller militära råd. Under medeltiden var kommunfullmäktige under monarken en slags rådgivande organ. Allmänna stater i Frankrike, Boyar Duma eller Zemsky Sobor i Moskva staten, Cortes i Spanien, Landsras i vissa tyska länder. Parlamentsbefogenheterna i olika epoker av europeisk historia (detta är Europas hjärnbarn) har förändrats avsevärt. Under perioden för att stärka monarkisk kraft har den så kallade absolutismen, adelråd i många länder blivit bara rådgivande organ som inte har någon väsentlig inverkan på landets politik. Och till och med helt avskaffade kungen. Folketinget fick sin andra födelse redan i New Time, när i Europa spreds lärorna om medborgerliga rättigheter och folket som bärare av högsta statsmakten. Under förutsättningarna för demokratisering av samhällen behövde de återigen, som i den grekiska politiken, en representativ myndighet. De blev parlamentet, som fick den lagstiftande makten till sitt förfogande . Konceptet om ett regelbundet omval av suppleantersråd som ett representativt organ från alla kategorier av befolkningen har blivit så populärt att det under 1900-talet spred sig över hela världen.
Hur är det utan parlamentet idag?
Vad är parlamentet och hur händer det idag?
Den absoluta majoriteten av moderna stater har emellertid ett parlamentariskt system. Även om det finns skillnader här. Således har ett antal europeiska länder ett biamerikansk lagstiftningsråd. Ofta är det snarare en hyllning till de framstående aristokratiska familjerna som sitter i överhuset. I England är det till exempel det så kallade House of Lords. Valet till parlamentet i denna högre kammare är alls inte tänkt. Det består av utsedda för livet och ärftliga representanter. Husets herrar är dock också små. Och de är i övervägande av nedre kammarens räkningar och möjliga införande av veto eller uppskjutande. I USA finns också ett bi-kamerat parlament. Men här har kamrarna inget att göra med tradition. Senaten och representanthuset utmärks av deras befogenheter. Och de är skapade som en extra hävstång för att undvika uppmakt av makt. De flesta av dagens biträdande råd har bara en kammare och är lagstiftande organ. Även om de i särskilda fall har olika befogenheter gentemot regeringen eller presidenten. Så i Italien väljs presidenten av deputeradekammaren, och i Spanien utgör kung Juan Carlos själv regeringen. Till skillnad från spanska har det ukrainska parlamentet befogenhet att bilda ministerråd.
Similar articles
Trending Now